Inom många företag används ganska komplicerade processer för att få fram slutresultatet. Ett exempel kan förstås vara en biltillverkare, där 1000-tals inköpta komponenter skall monteras för att få en färdig produkt. Man inser snabbt att det är viktigt när olika moment görs i tillverkningsprocessen. Man kan rimligen inte montera bränsleslangen förrän tanken är monterad.
Vad innebär processmodellering?
Processmodellering innebär i korthet att rita upp flödet av allt material och allt arbete i en slags schematiskt flöde. Förvisso kan man göra det för hand, men man använder vanligen speciella program för modelleringen. Det finns också en uppsättning standardiserade symboler som gör att alla kan läsa ut hur flödet ser ut.
Den första fasen är nästan alltid en beskrivning av hur det ser ut i verkligheten just nu. Nästa fas brukar vara att identifiera om något material eller arbete inte går en effektiv väg eller om det står still onödigt länge. Det kan vara lätt att tycka att man bör göra delkomponenter klara så fort som möjligt, men ur ekonomisk synpunkt är det ett dåligt val. Material och processer skall vara klara precis då de behövs, inte tidigare, då kostar de bara onödiga pengar.
När man fått ordning på nästan alla flöden och material kan man i verktygen för processmodellering enkelt prissätta enskilda delprocesser, och på det sättet göra en värdering av om det kanske skulle löna sig att köpa in delar av processen.
Kan korta ner processkedjan
Även om biltillverkning är ett illustrativt exempel, så kan processmodellering användas på en stor mängd vitt skilda processer. Ett exempel kan vara ett statligt verk som hanterar någon typ av ärenden. Genom att använda processmodellering kan man mycket tydligare följa ett ärende, och ofta ser man sådant som att ärendet passerar en viss grupp utan att ärendet förädlas, det vill säga den gruppen gör inget som är nödvändigt för ärendet. Ofta handlar det om att det finns en tradition i ärendehanteringen.